top of page

Dags för en förändring

Blogg

Jag har ingen super forskning som jag kan luta mig mot (även fast det finns en del forskningar som värnar om hästens hälsa), men jag anser att genom logiskt tänkande och kanske lite fantasi som gör att man själv kan sätta sig i hästens situation och förstå att hade man själv varit i den situationen så hade vi velat ha det bättre.


Varför ska vi sätta oss in hästarnas situation?

Bryr vi oss om våra 4 benta vänner så borde vi väl ändå se till att dem har det så bra som möjligt och mår så bra som möjligt? Inget borde vara viktigare för någon man bryr sig om, att se över och engagera sig i sin hästs mående. Både hur hästen mår fysiskt och hur hästen mår psykiskt. Genom att se hästens naturliga beteende och miljö, kan vi försöka se vad hästen skulle behöva för att må så bra som möjligt.


En till anledning är hur coolt är det inte att faktiskt kommunicera med sin häst på ett sätt där vi inte behöver tvinga den till något? Hästen kan faktiskt göra ett aktivt val att välja att umgås med dig. Vi behöver inte vara så desperata att umgås med någon så att vi behöver tvinga dem till det. (Skämt åsido.)


Jag tycker också det är relevant att bara göra en snabb analys hur vi själva fungera som människor. Jag kan tänka mig att många just nu på grund av covid-19 kanske måste stanna hemma, undvika socialisering med våra vänner osv. Hur känns det att stanna hemma och inte få umgås med sina vänner? Man kanske rör sig mindre hur känns det i kroppen av att inte kunna röra sig så mycket som kroppen kanske skulle behöva? Och om du inte har fått uppleva det, försök fantisera och sätt dig in i en situation där du inte får träffa dina kompisar, du ska vara själv. Försök sätta dig in i en situation där du måste springa med hakan tätt intill din hals och med en metallbit i munnen.



Några exempel på situationer där vi bör tänka oss in i hästens situation:


  • En häst är skapad för att vara ute dygnets alla timmar och tillsammans med andra hästar kunna röra sig på stora ytor. Inte för att stå i en box 16 timmar om dygnet, och stå en ensam i en liten grushage.


  • En häst i frihet har ofta huvudet långt borta från kroppen, dvs. halsen är utsträckt större delen av tiden, ex. när hästen betar eller springer. Med undantag för när den hamnar i en situation där hästens kropp behöver vara mer samlad och halsen och huvudet hamnar närmare bogen/kroppen. Ex. när en häst slåss med en annan häst, visar upp sig eller leker. Det kanske man kan ha i baktanke när man stoppar in ett bett i

munnen och drar i tyglarna för att hästen ska böja på huvudet. Bara för att hästen KAN böja på huvudet betyder det inte att det är bekvämt eller rätt fysiskt för hästen.


  • Hästens mun är inte skapad för att ha en metallbit i munnen. Hästens mun är också ett otroligt känsligt ställe och är just därför har dem människor som långt tillbaka i tiden försökte tämja och lära sig rida hästen valt att lägga in ett bett i munnen. För genom att vi trycker på ett känsligt ställe blir hästen underlägsen och är mer eller mindre tvungen att lyssna.



 

Alla verkar ha sina olika tankar om hur ridning fungerar, vad som är viktigt och vad som är rätt koncept för en vältränad häst, men också vad som egentligen är en vältränad häst är. Här kommer mina tankar som jag tycker är viktiga.


"Svänga med bogen."

På ridskolan lär man sig att dra i tygeln för att svänga, och det blev lätt att man tänkte att man skulle styra hästen som ett cykelstyre. Man drog i tygeln och fokuserade på att hästens huvud skulle böjas åt det håll man vill gå åt. Jag själv var fast i den tanken väldigt länge, även fast jag drog mindre i tygeln ju mer jag lärde mig. Men senaste åren så har det växt fram till att jag idag istället tycker att fokuset bör ligga på hästens bog. Kollar man på hästar i det vilda, är det vanligare att hästen springer med huvudet och halsen lutat åt motsatta håll den ska springa åt. Varför? Jo för att få bogen att röra sig i den riktningen man ska åt.

Det betyder inte att hästen måste gå med halsen åt motsatta håll. Utan hästen kan fortfarande gå med böjd hals och nacke åt det håll man ska åt, såväl i det fria som under ridning. Men min tanke är att böjer vi halsen utan att se till att inre bogen rör sig i samma riktning, då tror jag det är vanligt att det uppkommer svårigheter, eller att man behöver använda sina "ridhjälper" ännu mer.



"Alla hästar bör och KAN ridas med lätthet"

Jag tycker verkligen att det är underbart att se ett ekipage som rör sig med lätthet. Men vad är lätthet? Kortfattat enligt min mening så är det lösa tyglar, mjuka, följsamma och sammansvetsande rörelser mellan häst och ryttare. Hästen är fri att röra sig och uttrycka sig, inget som håller fast den. Det är nog det jag tycker är absolut viktigaste i ridning och hantering av hästar. Jag tror också starkt på att alla hästar kan ridas med lätthet,

små hjälper och med energi framåt. Ja, alla hästar, inklusive den "segaste på ridskolan" eller sin egna häst som man måste ha"mycket ben och drivande skänklar på", ja, även den hästen tror jag kan ridas med lätthet. Kanske inte med en gång, men med träning, där alla personer som pysslar och rider hästen följer samma träningssätt.



"Både hög och låg form är bra arbetssätt om det görs på rätt sätt. "

Hur vida formen på hästen ska vara när man tränar är något jag funderat mycket med Prisma. Jag hade en tidsperiod då jag ansåg att Prisma bara skulle ridas i en hög form. Men, en slutsats jag har kommit fram till, är att den låga och långa formen som går framåt är bra stretching för ryggen, halsen, bra för avslappning, mer naturligt osv. En trevlig hög form (definitionen på hög form kommer i nästa inlägg) anser jag som en svårare träningsgrad. MEN, det betyder inte att bara för att hästen går högt med nacken, att det är en trevlig hög form. Utan alla hästar har olika förutsättningar och saker dem behöver träna för att komma till en bra hög form, som är vältränad och balanserad. En trevlig hög form, kräver en hel del muskler helt enkelt, som jag anser är en rolig och viktig del om en häst ska kunna utföra svårare rörelser.




 
  • Fanny
  • 2 apr. 2020

Jag tycker det är spännande hur vi har byggt upp olika teorier om hur vi ska rida. Med det syftar jag på alla dessa olika "inriktningar" som finns. Dem vanligaste tror jag är den engelska ridningen, akademisk ridning, klassisk ridning och sen tror jag även vi kan kategorisera natrual horsemanship/frihets dressyr som en kategori.


Jag har sedan lång tid tillbaka funderat på den engelska ridningen, men senaste veckan specifikt funderat på frågan vad är egentligen teorin bakom den engelska ridningen? Jag upplever att många som anser sig själva som tränare (inom den engelska ridningen), anser att vi som ryttare ska skapa energi hos hästen, och på något sätt ska ryttare "bygg upp", "ta fram" eller få "igenom" rätt form, rätt arbete med hästens kropp. Men jag undrar varför ska vi sitta och pusha och klämma på hästen med sporrar på fötterna när hästen inte har det egna drivet av sig själv? Jag hade gärna sett lite teori som är mer än bara "det här funkar" eller "vi måste få kontroll".


Till skillnad från akademiska ridkonsten så får jag utav den en uppfattning att det ligger mer teori och kunskap bakom olika sätt att hantera och rida hästen. Bara av att lyssna på en video med Bent Branderup som är grundare för akademiska ridkonsten så känner man att han är påläst om hur hästen fungerar och hur man kan träna hästen för att få uppnå harmoni. Jag tycker att han i den här videon förklarar sitt mål med att träna hästar på ett så vackert och klokt sätt.


"So the spirit I am looking for is mealting togheter with the horse and be one creature like you emagine a centaur, being half man, half horse. The brain is the man and the body is the horse". - Bent Branderup.


Jag har försökt googla. Men jag får inget svar på frågan jag ställer mig till den engelska ridningen, vad är grunden, vad baserar ni att driva på med skänklarna på för teori? Jag förstår att målet är att aktivera bakbenen, arbeta bättre genom kroppen osv. Men är det bara det? Finns det något annat syfte/tanke/teori. Varför just skänkla? Varför inte försöka hjälpa hästens hitta sitt egna driv genom att leka fån marken exempelvis? Framförallt när den engelska ridningen är vanlig inom tävling, där man bedöms ex. för att hästen ska vara accepterande av bett, ha energi och framåt driv ect. Varför ska man försöka pusha fram något när det i tvälingsregelementet ska göras med lätthet?


Om någon har svar, så får ni gärna kontakta mig, skriva i kommentarerna eller på instagram.



Om jag själv får tänka kring olika faktorer till varför många rider och anser att tygeltag och drivande skänklar osv. är rätt sätt, så tror jag och är väldigt övertygad om att det är det man har sett och lärt sig sedan man började med ridning. Om jag bara tänker på mig själv, jag började på ridskola när jag var 5 år gammal, när jag var 16 år, alltså 10 år senare då började jag tänka och funderar varför jag gör som jag gör. För att jag hamnade i en situation med andra alternativ av ridning. Men det tog mig minst 1 år innan jag faktiskt började agera och göra annorlunda med min häst. Jag var väldigt fast i mitt sätt att hantera hästar, ett sätt och en metod jag alltid hade gjort.




 
IMG-4161.PNG
Prenumerera
bottom of page